Lärarlärdom 2014
Högskolepedagogisk utveckling har under senare år fått en tydligare och mer framträdande roll vid universitet och högskolor. Under senare år har också ett allt större fokus riktats mot utbildningars resultat. Frågor som rör kvaliteten i undervisningen blir därmed centrala. Att utveckla och stödja lärares pedagogiska skicklighet samt belysa villkoren för den undervisning som bedrivs inom högre utbildning är angeläget. Behovet av en gemensam samlingspunkt för pedagogiska och didaktiska diskussioner där BTH:s och Högskolan i Kristianstads lärare kan träffas och föra dessa diskussioner tillsammans och över ämnesgränser är stort. Genom att anordna en årlig högskolepedagogisk konferens vill vi främja ett utbyte av erfarenheter från den dagliga undervisningen och insikter kring det lärande som möjliggörs.
Lärarlärdom 2014 gick av stapeln på Blekinge Tekniska Högskola den 20 augusti och samlade ett femtiotal deltagare.
Keynote-föreläsning
Lena Adamson, docent i psykologi/expert högre utbildningsfrågorhöll en uppskattad inledande föreläsning med titelnKompetenser för framtiden – högskolans roll för samhällsutvecklingen.*
Det vanligaste sättet för människor att sortera sina personliga erfarenheter är att placera dem någonstans i tiden. Det finns troligen inte någon psykologisk faktor som påverkar människans tankar, känslor eller beteende så starkt som just hennes psykologiska tidsorientering dåtiden, nutiden eller framtiden. En ensidig förankring i något av dessa perspektiv leder på individnivå till helt olika liv och på kollektiv, samhällsnivå, till helt olika kulturer.
Då det gäller framtidsperspektivet brukar drömmar och fantasier om den personliga framtiden betraktas som en av de fundamentala komponenterna i individens identitetsutveckling.
Ur ett samhällsperspektiv kan man säga att utan kollektivets framtidsföreställningar har vi heller ingen kompass eller riktning på vår samhällsutveckling. Vår gemensamma framtid bygger på och skapas av våra föreställningar om densamma.
Och aldrig har mänskligheten stått inför så många stora utmaningar som nu! Frågor som rör vatten, mat, relationen energi och klimat, infektionssjukdomar och demografiska frågor för att nämna de största, måste hanteras och lösas. Kanske är vår främsta utmaning att lära oss leva tillsammans i en globaliserad värld. Att se framtiden ur ett perspektiv som innefattar rättviseaspekter mellan både kulturer och generationer.
Det är detta den högre utbildningen behövs för. För vad påverkar och vad kan egentligen påverka samhällsutvecklingen mer än de nya generationer (elever och) studenter som vi utbildar? Vad gör vi då idag och vad behöver vi utveckla?
Nedan finns att läsa abstract från de publicerade bidragen från Lärarlärdom. Fullständig text finns längre fram i publikationen.
Demola – Ett vinnande VFU-koncept i sammanhang av CDIO*
Daniel Einarson, Datavetenskap, Högskolan Kristianstad
Bland de viktigaste grundläggande motiven bakom universitetsutbildning är att bidra med välutbildad arbetskraft till industrin, liksom samhället i stort. Båda parter, universitet och näringsliv, bör vinna på att ha väl utvecklade och gemensamma strategier för att samverka, via exempelvis industrinära projektbaserade kurser. Trots att vinster borde vara tydliga visar erfarenheter att sådana samarbeten, av olika anledningar, verkar vara tämligen lågprioriterade från båda parter. För att överbygga dessa inneboende motstånd finns ett behov av ett helt nytt tillvägagångssätt, där införandet av en nod mellan universitet och näringsliv, med väl förberedda begrepp och metoder för att arbeta med projekt, skulle tydliggöra rollerna för de involverade aktörerna. Här kan Demola ha positionen att vara en sådan nod. Demola har sitt ursprung i Tammerfors, Finland, och är en samarbetsplattform med fokus på industristödd innovativ produktutveckling. Här bidrar industripartners med låg risk med produktidéer, där multidisciplinära studentteam utvecklar dessa idéer i projekt, med sina egna innovativa förslag och prototyper. Demola har visat sig vara ett framgångsrikt begrepp och har inspirerat flera olika regioner i Europa att införa detta. Det innovativa pedagogiska ramverket CDIO bejakar utveckling av verklighetsnära system i utbildningen och Demolas bidrag till CDIO blir här tydligt där den nära relationen med industripartners och “verkliga system och produkter” särskilt betonas. Samtidigt är det väsentligt att se att universitet och högskolor har ansvar att ge kurser inom sina utbildningssystem, där studenterna exempelvis ska uppfylla vissa uppsatta lärandemål. För att undvika otydligheter eller motstridigheter är det därför viktigt att undersöka Demolas bidrag inom ramen för universitetsprogram och kursplaner. Erfarenheter kring Demola i utbildningen kommer här att presenteras, där diskussioner kring lärandemål sätts i sammanhang av CDIO. Hur Demola passar in i sammanhang av CDIO kommer också att belysas. Översiktliga introduktioner till både Demola och CDIO kommer att ges.
Reflektera mera – erfarenheter från projektledning i professionsutbildning
Ingrid Persson, Blekinge Tekniska Högskola
Artikeln behandlar erfarenheter från de tre första omgångarna av kursen Ledning och organisation (15 hp) på masterprogrammet i fysisk planering (120 hp). Lärarlaget består av en lärare från fysisk planering (kursansvarig) och en lärare från industriell ekonomi – ett exempel på samarbete inom fakulteten för teknikvetenskaper på Blekinge Tekniska Högskola. Med denna kurs kan projektledningens teori och praktik behandlas på ett systematiskt sätt i utbildningen. Syftet är att beskriva den högskolepedagogiska ansatsen i kursen och att diskutera om och i så fall hur upplägget kan bidra till studenternas lärande, utifrån målet att studenterna ska vara aktivt kunskapssökande och utveckla sitt kritiska tänkande. Masterprogrammet är en tvåårig utbildning på avancerad nivå som förbereder studenterna för kvalificerad yrkesverksamhet, där projektledning och projektarbete är vanligt förekommande. Ett viktigt pedagogiskt mål är därför att i kursen Ledning och Organisation systematiskt erbjuda fördjupade förutsättningar för studenternas utveckling i att hantera komplexiteten i projektsituationer utifrån det egna professionsfältet. Utgångspunkt för konstruktion av lärsituationer har varit Barnetts teoretiska perspektiv, presenterat i Improving Higher Education från 1992, med målet att utveckla studentens kritiska tänkande genom reflektion. Artikeln beskriver hur de av Barnett beskrivna fyra områdena för att utveckla kritiskt tänkande används i kursen; kommunikativ handling [action], ömsesidigt engagemang [interpersonal engagement], reflektion i handling [reflection-in-action] och kunskapsanvändning [knowledge-in-action]. Barnetts begrepp är en vidareutveckling av Schöns idéer om The reflectictive Practitioner från 1983. Exempel på studentreflektioner under kursens gång illustrerar hur studenterna har reagerat på kursupplägget.
Spår av dokumentstyrning i lärarutbildningens styrdokument vid en svensk högskola
Mariann Persson, Högskolan Kristianstad
Blivande lärare har ett betydande behov av kunskap om grundskolans styrprocesser. Behov är både av praktisk karaktär och teoretisk. Även lärarutbildningen vid en högskola är föremål för formella styrprocesser. Studien utgår ifrån ett metaperspektiv på styrprocesser där forskningsföremålet är styrprocesser om styrprocesser. Syftet är att genomföra en innehållsanalys av en lärarutbildnings styrdokument vid en svensk högskola för att kartlägga spår av grundskolans styrprocesser i utbildningens utbildningsplaner, kursplaner, kursguider, studiehandledningar, planeringsdokument för verksamhetsförlagd utbildning, betygsunderlag, formella examinationsprocesser och andra möjliga styrdokument. Innehållsanalysen genomfördes utifrån två perspektiv: (i) sökande efter intern överensstämmelse eller överensstämmighet, och (ii) en kartläggning av kontextuell kongruens mellan olika dokument i en styrprocesskedja, allt för att finna spår av grundskolans styrprocesser i en högskolas styrdokument. Resultat visade en splittrad bild. Flera granskade kursplaner visade en relativ stor överensstämmighet, med återkommande undantag för kursplanemomentet genomförande. Kongruensen i utbildningsstyrning inom ramen för högskolans styrprocesskedja är inte stor.
Relationen mellan examination och kursmål – kritiska aspekter av en samstämmighetsstudie*
Victoria Dryselius & Manuela Lupsa, Linnéuniversitetet
Det målrelaterade utbildningssystemet innebär att kursmålen styr både undervisningens och examinationens innehåll, vilket något förenklat kan uttryckas som att undervisningen ska skapa förutsättningar för att studenten ska uppnå målen samtidigt som examinationen ska utvärdera huruvida studenten uppnår målen eller inte (Biggs 2003). Med andra ord måste det råda samstämmighet (eng. alignment) mellan kursplan, undervisning och examination. Den aktuella studien utgör en kritisk granskning av en samstämmighetsstudie som undersöker hur examinationerna inom första terminen på ämneslärarprogrammet i svenska vid Linnéuniversitetet förhåller sig till de lokala kursmålen. Det teoretiska ramverket för studien är Blooms reviderade taxonomi, en samstämmighetsmodell som Anderson & Krathwohl m. fl. (2001) har utarbetat. Till skillnad från tidigare studier på området, många av dem gjorda på ämnen inom naturvetenskap och med kvantitativa analysinstrument, har vi undersökt ett humanistiskt ämne samt valt en kvalitativ metod. Den språkliga analysen av kursmål och examinationsuppgifter har framhävt vissa kritiska aspekter, bl.a. kontextens betydelse för hur man analyserar multidimensionella mål och uppgifter. I tidigare studier har multidimensionella mål och uppgifter undvikits. Vår analys visar att multidimensionalitet, analyserad i sin kontext, istället bör ses som en förutsättning för en nyanserad förståelse. En ytterligare styrka som vi ser med kvalitativ analys av samstämmighet är att den kumulativa funktionen hos multidimensionella mål tydliggörs. En aspekt som studien diskuterar är relationen mellan kvalitet och samstämmighet. Slutsatsen är att hög samstämmighet inom en delkurs inte borgar automatiskt för att kvaliteten är god.
Assessing and Evolving the Progress Plan in Quantitative Thinking for the Bachelor Program in Culinary Arts and Food Sciences
Andreas Håkansson, Kristianstad University
The objectives of the study were, first, to assess the progression in quantitative thinking between first-, second-, and third-year students enrolled in the Bachelor in Culinary Arts and Food Science program and, second, to use the insight to suggest necessary changes to the curriculum to ensure better progression. A standardized quantitative test was used to measure progression in functional knowledge divided in four categories: (i) calculation skills and basic mathematics, (ii) application and interpretation of descriptive statistics, (iii) interpretation of analytical statistics, and (iv) communication through graphs and charts. The results show significant progression in skills and confidence across study years. Broken down into the four categories, progression is stronger in statistics (categories ii–iii). The most problematic category is basic calculations, where the average score is low and progress across study years is poor. A suggestion is presented for how to reform the curriculum in order to improve progression in basic calculation by emulating the methods used for teaching statistics, where progression is better.
Styrdokumenten då och nu: Konstruktion av sjuksköterskesubjektet på HKR sedan 1977
Vanja Lozic, Högskolan Kristianstad
I studien belyses de sätt utbildnings- och kursplaner för sjuksköterskeutbildningar vid Högskolan Kristianstad reglerar utbildningen. Studien syftar till att beskriva socialiseringsprocesser, förändringar i kunskapssynen och de sätt styrdokumenten definierat det normerande sjuksköterskesubjektet under perioden 1977-2012. Utgångspunkten är att en viktig del i högskolepedagogisk forskning är analysen av dokumentstyrningsprocesser. Genom att sätta styrdokumenten i ett historiskt sammanhang visar jag på de sätt styrdokumenten reglerar högskoleutbildningar och de sätt olika samhällsförändringar påverkar sjuksköterskeutbildningar. Analysen visar att sjuksköterskeutbildningarnas längd, struktur och antagningskrav har varierat under den analyserade perioden. Utbildningen har sedan Sveriges inträde i EU påverkats av internationella strömningar i allmänhet och EU-direktiv och lagar i synnerhet. Forskningsanknytningen har fått en allt mer framträdande plats i utbildningen och arbetsintegrerat lärande har allt sedan 1980-talets början inbegripit integrering av forskning, vetenskapligt förankrat arbetssätt, utbildningens teoretiska och praktiska delar och arbetslivserfarenheter. Det normerande sjuksköterskesubjektet har i ökad utsträckning fyllts med diskursiva krav på självreflektion, självbedömning, självutveckling, livslångt lärande, självständighet, serviceinriktat beteende, analytisk förmåga och ekonomisk resursmedvetenhet liksom kunskaper om så kallat helhetsperspektiv.
“Developing critical thinking through critical reading and writing. The basic skills”
Jane Mattisson Ekstam, Kristianstad University
Jane Mattisson Ekstam´s paper discusses Washington Irving’s short story “Tom Walker and the Devil”. It argues that the story can be taught at both university- and high-school level but in different ways and suggests different approaches. Irving’s story can enable students and pupils to develop their critical reading and writing skills while at the same time learning to appreciate the value and importance of “good” literature. “Tom Walker and the Devil” is one of Irving’s finest stories in terms of theme, style and language. It also has the advantage that there is no shortage of critical sources – printed as well as electronic – on its themes, context and style. Some of these sources are identified in my paper.
Flipped Classroom Model and Its Implementation in a Computer Programming Course*
Eric Zhi Chen, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad
The flipped classroom approach provides implementation of a student-centered learning environment. By changing the traditional classroom lectures and homework elements of a course, it facilitates active learning and higher-order understanding. This paper presents initial experiments on a flipped classroom approach and its application in a programming course. The course results and evaluation show that this approach is rewarding, and why it deserves further investigation.
*Dessa föreläsningar/presentationer finns inspelade och nås via följande länk
http://distans.hkr.se/wid/ChristinaHansson/lararlardom_bth2014/
